Om bukfett och insulinresistens: sambandet
- Visceralt fett är fett som lagras djupt runt organen i buken och är mer skadligt för ämnesomsättningen än fett under huden (underhudsfett). — Cleveland Clinic
- Bukfett och insulinresistens förstärker varandra i en självförstärkande cirkel.
- Förstorade viscerala fettceller frisätter fria fettsyror och inflammationsfrämjande cytokiner som försämrar insulinkänsligheten. — (Hardy et al., 2012)
- Långvarig insulinresistens är förknippad med en ökad risk för prediabetes, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
- Att minska mängden visceralt fett kan bidra till att förbättra insulinkänsligheten över tid.
Vad är insulinresistens?
Insulinresistens innebär att cellerna i musklerna, fettvävnaden och levern inte längre reagerar som de ska på insulin – hormonet som hjälper cellerna att ta upp glukos från blodet. För att kompensera ökar bukspottkörteln utsöndringen av insulin (Cleveland Clinic).
Tänk på insulin som en nyckel och cellerna som lås. När kroppen är insulinkänslig räcker det att vrida om nyckeln en gång för att öppna dörren så att glukos kan komma in. När cellerna blir insulinresistenta börjar låset kärva. Nyckeln fungerar fortfarande, men det krävs mycket större ansträngning, och bukspottkörteln måste producera allt mer insulin för att cellerna ska ta upp glukos.
Under en tid fungerar den här kompensationen och blodsockret håller sig inom normalintervallet. Insulinnivån är dock redan förhöjd, vilket har betydelse eftersom insulin också är kroppens främsta signal för fettinlagring. Om bukspottkörteln med tiden inte längre kan hålla jämna steg börjar blodsockret stiga. Det kan leda till prediabetes och typ 2-diabetes (Cleveland Clinic).
Insulinkänslighet är den andra änden av samma skala: hur effektivt dina celler reagerar på insulin. Högre insulinkänslighet innebär att cellerna behöver mindre insulin för att hålla blodsockret stabilt. Det är också därför insulinresistens är lätt att missa. I ett tidigt skede ger den ofta inga symtom alls.
Vad är visceralt fett (bukfett)?
Visceralt fett är fettvävnad som lagras djupt inne i buken, runt levern, bukspottkörteln och tarmarna. Till skillnad från underhudsfett, som ligger precis under huden, är det metaboliskt aktivt och frisätter signalämnen direkt i blodomloppet.
Två personer kan väga lika mycket och ha samma klädstorlek, men ha mycket olika mängd visceralt fett. Därför spelar det större roll var fettet sitter än vad man väger totalt. I en studie från 1996 i Diabetes mättes bukfett direkt med DEXA-skanning och insulinkänslighet med euglykemisk clamp hos 22 kvinnor: enbart mängden fett centralt i buken förklarade 79 % av variationen i insulinkänslighet i hela kroppen, betydligt mer än fett i kroppens yttre delar (Carey m.fl., 1996). Sambandet gällde även kvinnor med ett BMI under 25. Detta är nu den rådande kliniska uppfattningen: en kommission om klinisk obesitas i Lancet Diabetes & Endocrinology från 2025, med stöd av över 75 medicinska organisationer, slår fast att BMI inte är ett direkt mått på kroppsfett och inte visar hur fettet är fördelat. Kommissionen rekommenderar därför att BMI kombineras med ett mått på fettfördelning, till exempel midjemått.
Visceralt fett har också en särskild placering i kroppens blodcirkulation. Blodet som lämnar det viscerala fettet för med sig ämnen från dess ämnesomsättning – främst fria fettsyror och inflammatoriska signalämnen – direkt via portådern till levern, innan de späds ut i det övriga blodomloppet. Blod från underhudsfett går i stället ut i den allmänna blodcirkulationen.
För en mer utförlig förklaring av vad visceralt fett är och hur det mäts kan du läsa vår guide om visceralt fett.
Eftersom visceralt fett inte syns på en vanlig personvåg och är svårt att bedöma i spegeln är det viktigt att följa det. Body Scan 2 uppskattar mängden visceralt fett som en del av sin analys av kroppssammansättningen i sex zoner, så att du kan följa faktiska trender i stället för att gissa.
Hur hänger bukfett och insulinresistens ihop?
Bukfett och insulinresistens förstärker varandra. Höga insulinnivåer främjar fettinlagring i buken och gör det lättare att gå upp i vikt. När mängden visceralt fett ökar tränger immunceller som kallas makrofager i fettvävnaden in i den och frisätter proinflammatoriska cytokiner och fria fettsyror. Det driver på inflammation och oxidativ stress, vilket försämrar insulinsignaleringen så att muskel- och leverceller tar upp mindre glukos. Blodsockret stiger, bukspottkörteln kompenserar genom att öka insulinutsöndringen och cirkeln börjar om.
Forskare beskriver detta som en ond cirkel snarare än ett enkelriktat förlopp. Varje varv gör det lättare för nästa att ta vid. Här är vad som händer steg för steg.
- Insulinnivån stiger. Cellerna reagerar sämre, så bukspottkörteln frisätter mer insulin för att hantera samma mängd glukos. Insulin är också kroppens främsta signal för fettinlagring, så mer insulin innebär att mer fett lagras.
- Fett lagras i buken. Överskottsenergi lagras i fettvävnad, även i de viscerala fettlagren runt organen. Placeringen spelar roll: blod från visceralt fett går via portådern och för ämnena det avger direkt till levern.
- Fettcellerna blir större. Befintliga fettceller sväller i stället för att bli fler och utsätts för påfrestning. Förstorade, belastade fettceller fungerar annorlunda än friska fettceller.
- Inflammatoriska signaler uppstår. Belastad fettvävnad drar till sig immunceller och frisätter adipokiner och inflammatoriska cytokiner. Dessa molekyler stör insulinsignaleringen i muskel- och leverceller.
- Fettnedbrytningen ökar. Insulin bromsar normalt nedbrytningen av fett, men insulinresistenta fettceller frisätter mer fria fettsyror. Fettsyrorna ansamlas i levern och musklerna, där de försämrar insulinets effekt ytterligare.
- Insulinkänsligheten minskar. Cellerna reagerar nu ännu sämre än i steg 1. Cirkeln sluts och börjar om, ytterligare ett steg längre gången.
Fettets fördelning, snarare än bara mängden fett, är ett centralt tema i denna forskning. En översiktsartikel i Endocrine Reviews som granskade fettdepåer i olika vävnader och celler hos människor drog slutsatsen att det är var fettet lagras och hur mycket av det som når levern och musklerna som bäst förklarar skillnader i insulinkänslighet mellan människor (Hocking et al., 2013). En bredare översikt över mekanismerna bakom insulinresistens kopplad till fetma drar en liknande slutsats om betydelsen av inflammation i fettvävnaden (Hardy et al., 2012).
Levern är inte en passiv åskådare. Forskare vid Columbia University Irving Medical Center fann att levern frisätter enzymet DPP4, som färdas genom blodet till bukfettet och bidrar till att aktivera inflammatoriska celler där, vilket förvärrar insulinresistensen (Columbia University Irving Medical Center, publicerat i Nature, 2018). Med andra ord påverkar bukfettet och levern varandra åt båda håll.
BodyScan 2 Svart
Vågen, återuppfunnen för ett långt liv.
Vilka är tecknen och riskerna?
Tidig insulinresistens ger ofta inga symtom. När tecken väl uppträder är de ofta ospecifika: viktökning kring midjan, energidippar efter måltider och hudförändringar som mörka fläckar eller hudflikar (Cleveland Clinic).
Tecken du kan märka:
Inget av dessa tecken kan ensamt ligga till grund för en diagnos. Endast vårdpersonal kan bedöma insulinresistens, vanligtvis med blodprover som fasteblodsocker eller HbA1c.
Faktorer som ökar risken
Cleveland Clinic anger överskott av kroppsfett (särskilt runt buken), fysisk inaktivitet, en ålder på 45 år eller äldre, diabetes i familjen, tidigare graviditetsdiabetes och vissa etniska bakgrunder som några av de viktigaste riskfaktorerna för insulinresistens.
Varför det har betydelse på längre sikt
Om långvarig insulinresistens inte åtgärdas är den förknippad med ökad risk för prediabetes, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Den är också kopplad till högt blodtryck och avvikande blodfetter. Därför diskuteras den ofta i samband med metabolt syndrom (även kallat insulinresistenssyndrom) (Cleveland Clinic).
Det positiva är att insulinkänsligheten kan förbättras. Den är en av de metabola markörer som brukar reagera snabbast på förändringar i vardagsvanorna.
Så förbättrar du insulinkänsligheten
Att bygga muskler och röra på sig efter måltider förbättrar också mitokondriernas funktion och upptaget av glukos, vilket hjälper cellerna att använda blodsockret mer effektivt. Forskningen pekar genomgående på samma åtgärder:
Försök slutligen alltid att fokusera på visceralt fett, inte bara på din vikt.
Eftersom visceralt fett är så nära kopplat till insulinkänslighet säger det mycket mer än bara vikten på vågen. Det reagerar också snabbare på förändringar i kost och motion, vilket innebär att betydelsefulla framsteg kan ske i kroppen även när vikten står stilla. Den utvecklingen är värd att följa över månader snarare än dagar: BodyScan 2 följer din uppskattade mängd visceralt fett över tid tillsammans med resten av din kroppssammansättning, så att du kan se åt vilket håll utvecklingen går.
Om läkemedel. Om du använder ett GLP-1-läkemedel eller funderar på att börja med ett är det särskilt relevant att följa kroppssammansättningen, eftersom en av de största utmaningarna är att bevara musklerna samtidigt som du minskar fettmassan. Läs vår guide om kroppssammansättning och viktmål.
Följ din metabola hälsa med Withings
BodyScan 2 uppskattar mängden visceralt fett som en del av en analys av kroppssammansättningen i sex zoner. Den kombinerar det med ett nervresponsvärde för att ta fram ditt värde för glukostålighet, en långsiktig hälsoindikator som är tillgänglig med Withings+.
Insulinresistens i sig kan endast bedömas av vårdpersonal. Hemma är det bästa sättet att regelbundet följa mätbara värden över tid.
Värdet för glukostålighet är en långsiktig hälsoindikator, inte en medicinsk diagnos. Det kan inte upptäcka eller diagnostisera någon sjukdom. Det mäter inte blodsocker, HbA1c eller insulinresistens.
Vanliga frågor
Orsakar bukfett insulinresistens?
Bukfett och insulinresistens påverkar varandra snarare än att det ena bara orsakar det andra. Visceralt fett frisätter inflammatoriska signalämnen som är förknippade med minskad insulinkänslighet, medan höga insulinnivåer främjar fettinlagring i buken. Därför beskriver forskare sambandet som en ond cirkel.
Kan insulinresistens gå tillbaka om man minskar bukfettet?
Forskning visar genomgående ett samband mellan minskat visceralt fett och förbättrad insulinkänslighet. Resultaten varierar dock mellan individer, och beslut om vård eller behandling bör fattas i samråd med vårdpersonal.
Vilka är de tidiga tecknen på insulinresistens?
Ofta finns inga tidiga tecken. När tecken uppträder kan de vara ökad fettansamling kring midjan, energidippar efter måltider, ihållande sötsug och hudförändringar som mörka fläckar eller hudflikar (Cleveland Clinic).
Är visceralt fett sämre för blodsockret än underhudsfett?
Visceralt fett har ett starkare samband med nedsatt insulinkänslighet. Det är metaboliskt aktivt och avger ämnen som går direkt till levern, medan underhudsfett har ett svagare samband (Carey et al., 1996).
Vad är skillnaden mellan insulinresistens och diabetes?
Insulinresistens innebär att cellerna reagerar sämre på insulin. Blodsockret kan ändå vara normalt eftersom bukspottkörteln kompenserar. Typ 2-diabetes diagnostiseras när den kompensationen inte längre räcker till och blodsockret förblir förhöjt.
Hur kan man snabbast förbättra insulinkänsligheten?
Korta promenader efter måltider kan ge effekt snabbt, liksom styrketräning, mer fibrer i kosten och regelbunden sömn. Forskning tyder på att även några minuters lätt promenad efter maten förbättrar blodsockersvaret efter måltiden (Buffey et al., 2022).
Mäter BodyScan 2 insulinresistens?
Nej. BodyScan 2 uppskattar mängden visceralt fett och ger ett hälsovärde för glukostålighet. Den mäter inte blodsocker, HbA1c eller insulinresistens och kan inte upptäcka eller diagnostisera någon sjukdom.
Källor som använts på den här sidan
- Cleveland Clinic. Insulinresistens. my.clevelandclinic.org/health/diseases/22206-insulin-resistance
- Carey DG, Jenkins AB, Campbell LV, Freund J, Chisholm DJ. Bukfett och insulinresistens hos normalviktiga och överviktiga kvinnor: direkta mätningar visar ett starkt samband hos personer med både låg och hög risk för icke-insulinberoende diabetes. Diabetes, 1996;45(5):633-638. diabetesjournals.org
- Hardy OT, Czech MP, Corvera S. Vad orsakar den insulinresistens som ligger bakom obesitas? Current Opinion in Endocrinology, Diabetes and Obesity, 2012;19(2):81-87. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22327367/
- Hocking S, Samocha-Bonet D, Milner KL, Greenfield JR, Chisholm DJ. Kroppsfett och insulinresistens hos människor: betydelsen av fettdepåer i olika vävnader och celler. Endocrine Reviews, 2013;34(4):463-500. academic.oup.com/edrv/article/34/4/463
- Columbia University Irving Medical Center. Bukfett främjar diabetes på leverns order (Ghorpade m.fl., Nature, 2018). cuimc.columbia.edu/news/belly-fat-promotes-diabetes-under-orders-liver
- Buffey AJ, Herring MP, Langley CK, Donnelly AE, Carson BP. Sports Medicine, 2022. link.springer.com/article/10.1007/s40279-022-01808-7
- Broussard JL, Ehrmann DA, Van Cauter E, Tasali E, Brady MJ. Försämrad insulinsignalering i mänskliga fettceller efter experimentell sömnbegränsning: en randomiserad överkorsningsstudie. Annals of Internal Medicine, 2012;157(8):549-557. doi.org/10.7326/0003-4819-157-8-201210160-00005
- The Lancet Diabetes & Endocrinology-kommissionen: Definition och diagnostiska kriterier för klinisk obesitas sciencedirect.com/science/article/pii/S2213858724003164?via%3Dihub